Ikväll så skapar vi nya minnen, vi ska leva som unga igen. Försten i vattnet vinner och jag lovar komma hem igen.

 
 
 
 
Jag märker det i den kyliga luften. Jag märker det i människors ansikten. Förändringen. Hösten är redan här och det gick alldeles för fort. Jag saknar redan värmen, solen och allt vad det innebär. Picknick, bad, dans eller en bra bok. Men jag har i alla fall mina minnen. Och nu när hösten är här kan jag koncentrera mig på er, kära läsare, och på skolan som börjar om en vecka. Om ni undrar över mitt lilla uppehåll här på bloggen så var det högst ofrivilligt då jag spillde vatten på min dator så att den numera inte riktigt vill samma sak som mig. Nåväl. 
 
picknicklisenemelie
 
På tal om vackra sommarminnen så minns jag den dagen, som var helt sjukt varm, när jag picknickade med mina kära vänner Lisen och Emelie. Ute i Nacka Naturreservat med utsikt över vattnet satt vi på en filt i skuggan och pratade om livet, klädstilar, plugg, framtiden och allt annat viktigt. Tills getingarna kom och ville äta våra bullar och dricka vår saft. Typiskt, tänkte vi (jag är ju faktiskt allergisk), och begav oss. 
 
Ett fint sommarminne att se tillbaka på tycker jag. 
 
Tjing!
 
 
Translation: Back on track after a small incident regarding my computer and a glass of water. This pic is a summer memory to keep for a gray winterday. A picknick with my dear friends Lisen and Emelie
 
 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *