Den där alla hjärtans dag som var den sorgligaste av alla

För exakt ett år sen gjorde vi slut. Jag och mitt ex. Då kunde jag inte tänka mig ett liv utan honom. Nu är jag så glad att jag hittat någon som är så mycket bättre. Bäst i världen faktiskt. Tänk att en tinder-dejt blev till 8 månader tillsammans!

 

montmartre13

Men alla hjärtans dag kommer alltid för mig vara dagen då jag gjorde slut. Den känslan i magen när allt går fel och när ens chef frågar hur det är med pojkvännen och en brister i gråt och piper ur sig: – Vi gjorde slut i helgen.

oliverbday6

copenhagen11

Nej, alla hjärtans dag är inte rosor och choklad och kärlek för alla. I år har jag tur att få dela den med någon jag älskar. Men för ett år sen kändes det som att världen skulle gå under. Den gjorde inte det och jag är så mycket starkare idag. Och mer säker än någonsin på att det var det bästa beslutet jag någonsin tagit. Men att förlora någon i sitt liv gör ont. Att radera någon ur minnet, det går inte. Så det är det som finns kvar. Minnena och känslan av att något är förlorat. Känslan av att någon lämnat en och aldrig kommer tillbaka. Alla hjärtans dag ska vara en dag av kärlek men det får allt för mycket fokus på konsumtionshets och kärleksrelationer.

montmartre18

eiffel14

För många är denna dag något ångestframkallande och stressrelaterat. Att se hur alla är så lyckliga runt omkring en. Och det är verkligen något jag förstår. Den relationen förändrade mig på många sätt som inte var bra för mig. Jag blev en osäker person och någon som jag inte vågade stå upp för sig själv. Men ändå blev en fast. Fast i att det var så det skulle vara och så det skulle kännas. Idag vet jag bättre. Men för ett år sen skrev jag såhär:

liljevalchs1

Fuck fuck fuck. Vem är det som luktar som honom? Tunnelbanevagnen känns redan allt för trång men blir allt trängre med doften av honom alldeles intill. Chanel Blue tränger igenom allt och får mig knäsvag på nytt. Irritationen i mig växer. Blir förvirrad och tappar alla mina väskor på golvet i vagnen. Han med samma parfym hjälper mig att plocka upp och doften slår mig igen. Jag är arg. Arg för att han som borde varit här nu bara gav upp. Arg för att jag inte kan ringa honom och berätta om det. Arg för att jag blir så svag för doften av honom. Varför ska det göra så jävla ont? 
 
Hela dan blir förstörd och jag måste ta mig till närmsta Åhléns för att känna doften igen. Tänka på vår tid tillsammans. Andas in och drömma om framtiden som skulle vara vår. Skäms att jag sprutar ner en pappersbit av parfymen och lägger den i väskan. Så jag kan lukta på den när jag vill. Ska det vara så här? Kommer jag någonsin komma över det? Och varför i helvete känns han så jävla kall. Som om det inte hänt. När jag sitter här på tunnelbanan och får tårar i ögonen av saknad. 
 
Jag motstår frestelsen att ringa honom och berätta att jag ångrar mig. Jag ville inte alls göra slut. Jag vill ha dig tillbaka. Men jag står på mig och ringer någon annan. Någon som får mig att inse att det vore konstigt om jag ringde honom. Han kommer inte ändra sig. Det var ju det han sa. Han ångrar sig inte. Men det gör jag. Jag ångrar mig så sjukt mycket. Jag vill bara att han ska ringa och säga förlåt, säga att han visst vill dela livet med mig och att vi ska leva lyckliga i alla våra dagar. 
 
Snart två veckor har gått sen vi tog farväl. Kramar kudden han sov på den där sista natten och drömmer om bättre tider. Jag vet att det går över. Det är bara en kärlek. Det är faktiskt inte den enda. Men ibland så slår det mig att tänk om jag inte vill ha någon annan? Tänk om jag inte glömmer eller fortsätter att vara kär i honom i en evighet? Vad gör jag då? 
 
Egentligen borde jag bara slänga den där lilla pappersbiten med hans doft. Men jag förmår inte. Inte än. När jag fortfarande kan hålla kvar. Vet att jag är löjlig och patetisk men just nu skiter jag fullständigt i det. Så länge jag kan få hålla kvar lite lite till så tänker jag göra det. För jag är arg och ledsen. Och knäsvag av kaffe och Chanel Blue.

liljevalchs2

liljevalchs4
<3

Pojkvänslistan

Jag vet att jag är lite efter i tåget men ville verkligen skriva något om min fantastiska pojkvän Alessandro. Så vad passar då bäst om inte en lista? Den har florerat runt på många bloggar det senaste året. Från början från Sandra Beijer och jag har hittat den igen via Vegokäk och Hej Regina!

Nu till själva listan.

rosendal6

Hur länge har ni varit ihop?

Vi har varit tillsammans i 7 månader och det är lite därför jag vill skriva listan nu. För i måndags var det exakt 7 månader som vi bestämde att det skulle vara vi. Tänk ändå, vad fort tiden har gått.

Hur träffades ni?

Vi träffades på Tinder. Jag var i Göteborg för att hälsa på min Anna och ta lite bilder till hennes företag. Jag och Anna satt tillsammans och swipade när Alessandro dök upp. Han hade superlikat mig och Anna tyckte att jag skulle bli tillsammans med honom så han också kunde modella för henne. Jag likade och fick en stund senare ett meddelande:

”Jag brukar inte skriva till folk här men var tvungen pga söt plus söt katt”

Jag var fast efter det och ville ses samma kväll. Han kunde inte så vi möttes för en fika dagen efter. Han satt och väntade på mig på Järntorget och vi satte oss för en fika. Sen pratade vi non stop i typ tre timmar.

midsommar11

Vem var mest på?

Jag tror att jag var mest på att ses och har inte så mycket problem med att prata med nya människor så jag pratade på och märkte knappt ens hur nervös Alessandro var. Men jag tror att båda var lika på. Ingen av oss spelade något spel utan sa direkt att vi ville ses igen.

Skedde några komplikationer? 

Egentligen inte. Men det var ju såklart jobbigt att jag fortfarande bodde i Stockholm och han här i Göteborg. Så det blev ganska mycket resor fram och tillbaka den första tiden vilket alltid är nervöst och jobbigt. Samt dyrt.

rosendal3

Hur skedde dejtandet?

Som jag skrev förut så sågs vi för en fika. När han gick och köpte kaffe messade jag till Anna:

Så sjukt snygg. Dör!!!

Och han messade samtidigt till sin kompis:

Asså seriöst det sötaste jag sett. Och jag bara svamlar. Skjut mig!

Efter den dagen hade vi kontakt via tinder, sms och telefonsamtal då jag var i Stockholm. Sen åkte jag ner igen efter två veckor för att vara kattvakt och han bodde med mig och katten hela helgen. Vi åkte ut till Donsö och gick på Håkan tillsammans. Sen var jag i Köpenhamn en vecka med min mamma och åkte direkt därifrån tillbaka till Göteborg och Alessandro. Sen följde han med mig upp till Stockholm.

rosendal5

Hur blev ni ihop?

Vi pratade om att det var en förhandlingsprocess och skämtade om att min kompis Fasica skulle vara kontrollant. Men vi bestämde oss ändå ganska snabbt efter några dagar i Stockholm. Vi åkte ut till Rosendals Trädgård och myste med bubbel och kakor. Jag tror att det var samma dag eller möljligtvis dagen efter som vi sa att vi var tillsammans och förhandlingarna var klara. Från att vi träffades till att vi blev tillsammans tog det cirka 3 veckor. Jag bara visste att det var han jag ville vara med.

Vem sa jag älskar dig först och hur skedde det?

Denna är lite lurig då vi båda försökte hålla oss in i det längsta för att säga det för att det inte skulle sägas för tidigt. Men jag ville så gärna börja kalla honom älskling men ville inte börja säga det innan jag hade sagt ”Jag älskar dig”. Det var någon gång i juli som vi pratade i telefon och Alessandro råkade försäga sig genom att säga just ”Älskling” till mig. Jag frågade vad han sa, lite för att retas och då svarade han: Inget!

Några dagar senare åkte jag ner till Göteborg igen och en av dagarna var jag så hungrig att jag var helt gråtfärdig. Fick en gurka av Alessandro som jag slukade i mig på några minuter och sen köpte han pizza till oss som vi åt i köket. Medan vi åt kände jag att mitt hjärta dunkade jättesnabbt. Ville verkligen säga det. Så efter maten sa jag det och blev så nervös att han inte skulle säga det tillbaka. Men det gjorde han och vi kramades länge och dansade sedan lite tryckare i köket.

Bor ni ihop?

Både ja och nej. Jag köpte en lägenhet här i Göteborg och Alessandro sover här för det mesta men han har fortfarande kvar sin lägenhet där vi också ibland hänger. Dock inte lika mycket sen Kerstin kom hit. Då blir det mest att han sover hos mig. Så det blir lite som att vi bor ihop.

midsommar9

Vad är hans bästa sidor?

Han är otroligt lugn och tålmodig. Han får mig att känna mig trygg och sedd. Han är fantastiskt bra på att lyssna och pratar lika mycket som jag om inte mer, vilket jag älskar. Han gillar att läsa, framförallt facklitteratur och han är så sjukt smart och intellektuell. Han är sinnessjukt morgonpigg vilket är bra då han kan få upp mig. Men mest av allt är han en så himla fin person som bryr sig om andra människor och han tycker att det är självklart att vara feminist.

Och sämsta?

Han kan bli otroligt irriterad när han är trött, vilket har lett till en del jobbiga situationer. Han kan heller inte somna om jag inte ligger bredvid vilket gör att han då frågar vad jag håller på med med en irriterad röst. Han är även sjukt tidspessimistisk som jag verkligen inte är.

midsommar13

Vad bråkar ni om?

Lite av det som står i förgående svar. Det kan handla om tider och trötthet. Eller så kan det vara att jag tänker högt om saker han inte vill höra på så då bråkar vi om det. Men vi har inte haft så många bråk än. Och de har varit relativt små och irrelevanta till vad vi egentligen känner för varandra.

Vad gör ni när ingen annan ser?

Vi pratar, bråkar, myser, kramas, hånglar och försöker lära oss mer om varandra. Vi lyssnar på vad den andra har att säga om världen, livet och verkligheten.

Vad ger ni för komplimanger? 

Vi försöker säga till varann hur mycket vi tycker om varandra. Jag brukar säga att Alessandro är bäst och snygg och att jag gillar honom för den han är. Han säger att jag är spännande och inte helt standard, att jag är snygg och har fin kropp samt att jag luktar fis och svett, på ett bra sätt.

Vilken är din favoritbild på honom?

Denna bild är magisk på honom och min andra älskling Kerstin.


Och på er båda?

Denna som Anna tagit som känns så fin på något vis.

 
Något du vill avsluta med?
Massor med pussar till min älskling!

Kan du ta andan ur mig, andan ur mig nu

För några veckor sen tog jag en person jag började gilla i handen och åkte till Rosendals trädgård. Det var en mycket härlig och fin dag.
rosendal1
Vi beställade mackor i caféet och hade med oss en flaska bubbel.
rosendal2
Som vanligt är det magiskt i Rosendals trädgård.
rosendal3
Just denna vecka var väldigt speciell. Jag hade denna fina människa på besök. Han heter Alessandro och är det finaste jag vet.
rosendal4
Vi dukade upp för picknick i trädgården och satt där länge länge.
rosendal5
Vi pratade om allt mellan himmel och jord. Finaste dagen på länge.
rosendal6
Bara någon dag efter bestämde vi att det skulle bli just vi. Och det är det jag vill berätta för er. För från och med nu kommer Alessandro bli en stor del av mitt liv.
rosendal7
Bredvid oss på gräset vandrade Kanada-gäss och de älskade chipsen vi kastade till dem.
rosendal8
rosendal9
Jag var lycklig och glad för att se pionerna. Och såklart för att jag fick spendera dagen med den finaste.
rosendal10
rosendal11
Efter några timmar tog vi båten in mot söder och vandrade där ett tag.
Tänk att jag fått möta denna fina person som tar andan ur mig med sin godhet och trygghet. En person som får mig att le och inte backar när jag är känslig eller gråter. En person som tycker om mig för den jag är och vill spendera tid med mig. Tänk att en får uppleva den känslan. För mitt hjärta är hans och hans hjärta är mitt.
Snart kommer jag med fler stora nyheter. Jag hoppas ni vill följa mig på mitt nya äventyr!
Puss! ♥︎
Translation: This is Alessandro. My love and a person that takes my breath away with his kindness and love. 

Är det nu, nu som det tar slut?

 
Jag brukar oftast inte vara så privat på min blogg. Personlig, ja, men inte privat. Men nu tänker jag skriva om något som gör ont. Att förlora någon som en tycker mycket om. 
 
nu1
 
nu3
 
nu5
 
oliver4
 
 
Jag trodde att det skulle vara vi. Kanske inte för alltid men i alla fall längre än såhär. Han var den som skulle rädda mig, vara min trygga, fasta punkt. Kanske förlitade jag mig på honom alldeles för mycket. Kanske var mina drömmar för stora. Men han ville inte det som jag ville. Han ville leva sitt liv. Jag respekterar det men det gör ändå så fruktansvärt ont. 
 
Veronica Maggio går på repeat då hon kan det där med att förklara ett uppbrott. Är det nu, nu som det tar slut? ekar i mitt huvud. Hela dagen då det hände var lite som ett töcken och jag hörde bara den textraden i huvudet. Det var lugnt, vi pratade, ingen hade gjort något fel egentligen. Vi kom bara inte längre. Det sa stopp. Jag fick säga ifrån för jag kan inte vänta i en evighet på att vi kommer göra slut så småningom. Jag ville gå vidare. Om jag inte fick honom så måste jag gå vidare. 
 
Att sitta i en säng och bara prata om vad som är fel och vad som ska ske. Det gör så j*vla ont. Tårarna strömmade nerför kinderna. Jag visste att det var rätt beslut men ångrade mig direkt ändå. Vill inte båda så går det inte. Att sedan fira alla hjärtans dag och lite låtsas som ingenting var inte jättekul. Det var bara att le och kämpa på. Vi är vänner, absolut. Men jag kommer sakna honom som min. För nu är han inte det längre. Han är inte min. Bitterljuvt är vad det är. Vi hade det bra. Och jag kommer minnas alla fina stunder vi hade tillsammans. Nu börjar något nytt och jag måste bara ta mig över det onda. Kanske snart. 
 
✂♡ 
 
 
 
 
Translation: Heartbreak and loss of a love that was mine. 

Bitterljuvt

 
katarina1
 
Känslan jag känner just nu. Bitterljuvt och vemod. Bra men så ont. En tår som trillar ner för kinden symboliserar allt. Den tiden som varit har varit fin på många vis. Jag tar mig vidare som en starkare människa. Ett steg på vägen. För jag tar inga kliv bakåt. 
 
katarina2
 
katarina3
 
katarina4
 
katarina5
 
Bästa rummet hos mina föräldrar. Som jag har fått inreda med den fina tapeten Katarina från Sandberg. En gammal spegel, en tvåarmad lampa och ett litet sybord på det och jag är hemma. 
 
 
▽▽▽ 
 
 
Translation: A wallpaper in my room at my parents house, Katarina from Sandberg. 

När du vaknat har vi kommit fram, fram till Köpenhamn

 
 
Den senaste helgen som var tog jag tåget ner till Oliver och Lund. Så skönt att få komma bort lite. På lördagen slog vi på stort och åkte tåget till Köpenhamn. 
 
copenhagen1
Vi blev båda lite småkära i denna underbara stad.  
 
copenhagen2
Det var soligt ute och nästan vår i luften.  
 
copenhagen3
Vi vandrade runt i kvarteren och bara tittade på byggnader och kikade lite i butiker. Oliver hade gjort en rutt som vi följde.  
 
copenhagen4
 
copenhagen5
Tänk att ha ett hus med så mycket murgröna på. Drömmen! 
 
copenhagen6
 
copenhagen7
Sen vandrade vi fram på Ströget.  
 
copenhagen8
Vi stannade och lyssnade på detta fantastiska band som spelade på gatan.  
 
copenhagen9
Sen fortsatte vi vandringen runt om i staden.  
 
copenhagen10
 
copenhagen11
Pastelliga hus och en fin person att dela dagen med. Vad mer kan en begära? Det enda som var dåligt med dagen var att det tog lång tid att hitta någonstans att äta. När vi tillslut hittade en restaurang och vi bara fick ta det för att vi var så hungriga, så var maten inte den bästa. Vad gör en då, undrar ni? Jo, för första gången i mitt liv gjorde jag en springnota. Det gjorde kvällen helt plötsligt lite mer spännande. Vi avslutade vistelsen med att gå på jazzbar. En fin helg jag kan leva på länge med en av de bästa personerna jag vet.
 
Vad hade ni för er i helgen?
 
Tjing!  
 
 
Translation: Last Saturday I went to Copenhagen with one of my favorite persons. Such a lovely day.  

I’m getting stuck on you.

 
Nu är jag sådär dålig igen på att uppdatera. Det finns så mycket annat som pockar på. Men ska försöka från och med nu att köra ett inlägg per dag. Vad tror ni om det? Ni får gärna komma med förslag på vad jag kan skriva om. Har bilder från London, Herräng och lite annat som jag måste visa. Men kommer ni på något mer, så hojta till!
 
Nu tänkte jag i alla fall berätta lite vad som gjort att jag inte varit lika mycket här på sistone. Jag har nämligen träffat en alldeles fin person som jag tycker väldigt mycket om. 
 
 
elsaoliver1
 
elsaoliver2
 
Han heter Oliver och han får mig att må bra. 
 
elsaoliver4
  
elsaoliver7
 
Bilderna är från underbara danslägret Herräng. Från den kvällen då jag höll i festen och var sockervadd. Oliver var mest bara cool. Det var en fin kväll minsann. Mer än så får ni inte veta nu. Ville bara säga att jag finns här ute ändå och tänker på er, även om jag inte varit så aktiv. 
 
Tjing!
 
 
Translation: I’ve met a person called Oliver. He is one of the best persons I know.